Logo

Så här fungerar elmarknaden

Det som idag kallas elmarknaden tillkom på 1990-talet då Sverige, Norge, Finland och Danmark fick en avreglerad elmarknad. Priserna sätts på en särskild gemensam handelsplats, elbörsen Nordpool. Avsikten med att skapa en elmarknad var att el skulle bli en konkurrensutsatt vara, och därigenom billigare.

De priser som sätts på elbörsen är styrande för de priser elhandelsföretagen får betala när de köper in el för sina kunders räkning. De aktörer som finns på elmarknaden är i huvudsak elproducenter, elhandelsföretag, balansansvariga, elnätsföretag och slutkunder.

För slutkunderna finns dock ingen gemensam nordisk marknad, vilket betyder att en slutkund endast kan välja mellan inhemska elhandlare. Det gäller i ännu högre grad elnätet, där geografiska monopol i respektive land gör att kunder inte kan välja vilket elnätsföretag de ska vara kunder hos.

Ett antal faktorer påverkar elpriserna. Bland annat är det mängden el som produceras och efterfrågan på denna. Om det är mindre mängd vatten i vattenkraftmagasinen än normalt eller om kärnkraftverk är avstängda för reparation kan priserna stiga eftersom produktionen av vatten- eller kärnkraft då brukar bli mindre. Om vädret är mildare än normalt minskar istället efterfrågan och priserna går ned.

Elpriserna påverkas dock även av internationella faktorer som bränslepriser och valutakurser. Om priset ändras på olja eller kol brukar även elpriserna förändras eftersom en del av elproduktionen, särskilt utanför Norden, är olje- eller kolbaserad. Eftersom el kan importeras eller exporteras mellan Norden och övriga Europa påverkas elpriserna i Norden av priserna på kontinenten och vice versa.