Skip to the content

Har du frågor? Ring 08-522 789 50 vardagar mellan 09.00 - 12.00 eller fråga via kontaktformuläret.

Energiskatt - skattesatser och kostnader

Dina kostnader för energiskatten

Kostnaderna per år för energiskatten beräknat på 2019 års skattesats kan ses i tabellen.

De tre värdena för energianvändning som anges är vanliga schablonvärden för årlig energianvändning i en mindre lägenhet, en stor lägenhet respektive ett småhus.

Energianvändning per år Skatt inklusive moms
2000 kWh/år 868 kr/år
5000 kWh/år 2169 kr/år
20000 kWh/år 8676 kr/år

Eftersom energiskatten är kopplad till energianvändningen kommer kostnaden naturligt variera över året, då en bostad förbrukar mer el på vintern. Dina kostnader för energiskatten är därför ofta högre på vintern.

Skatten betalas via elräkningen

Från och med 1 januari 2018 betalar du som konsument energiskatten genom din elnätsfaktura. Innan år 2018 betalades energiskatten via elhandelsfakturan. Det är ditt elnätsföretag som fakturerar din energiskatt och som sedan redovisar och betalar pengarna vidare till Skatteverket.

Energiskatten är en fast kostnad per kWh el du har använt. Det är alltså inte en procentuell andel av dina kostnader som det är för moms eller inkomstskatt. Om du använder mindre el kommer dina kostnader för energiskatt att minska, även om till exempel dina elnätsavgifter skulle öka.

Höjd energiskatt från 1 januari 2019

Den aktuella skattesatsen år 2019 är 34,7 öre/kWh (43,38 öre/kWh inklusive moms) för de flesta kunder i Sverige. För konsumenter med reducerad energiskatt är den 25,1 öre/kWh (31,38 öre/kWh inklusive moms). Den reducerade energiskatten innebär ett avdrag på 9,6 öre per förbrukad kilowattimme el.

» Se vilka kommuner som har reducerad energiskatt

 

Årliga höjningar av energiskatt

Från och med år 2020 ska energiskatten indexeras. Det innebär att skatten kommer att höjas varje år för att justera så att skatten inte indirekt sänks när penningvärdet förändras på grund av inflation. Regeringen fastställer före november månads utgång det nya skattesatsen som ska tas ut för påföljande kalenderår.

Varför betalas moms på energiskatten?

Energiskatten är en så kallad punktskatt och undantas inte från moms i mervärdesskattelagen 1994:200. Därför ska moms (mervärdesskatt) betalas även på energiskatten. Punktskatter införs för att till exempel styra konsumtionen för vissa varor eller för att öka statens inkomster. Skatten på alkohol, energi och tobak är våra äldsta punktskatter.

Grön skatteväxling

Grön skatteväxling innebär att skatten höjs inom områden som innebär miljöförstörande utsläpp och sänks på sådant som är samhällsnyttigt (t.ex. arbete). Skattetrycket ska alltså inte öka vid skatteväxling eftersom en skatt höjs och en annan sänks. Syftet med grön skatteväxling är både att styra samhället mot hållbarhet och se till att ”utsläppare” betalar för den miljöskada de orsakar. Man kan säga att det är en form av prissättning av miljöförstöring.

Energiskattens utveckling

Fram till slutet av 70-talet var skattesatserna i energibeskattningen låga. Därefter har skatterna höjts kraftigt bl.a för att främja energihushållning. Under senare år har den miljöstyrande effekten av skatterna på energi betonats allt mer.

1990 års skattereform innebar en  förstärkning av miljöprofilen genom förändringar av såväl mervärdesskatten som energiskatterna. Reformen baserades i dessa delar på betänkandet Reformerad mervärdeskatt (SOU 1989:35) och betänkandena Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken och Sätt värde på miljön!. Genom skattereformen blev i stort sett hela energiområdet momspliktigt. Den allmänna energiskatten fick en ny miljöprofil genom omvandlingen av en del av energiskatten till koldioxidskatt.

Utvärderingar av ekonomiska styrmedel görs för att klargöra huruvida införda styrmedel i praktiken är mer kostnadseffektiva än en alternativ reglering. Ett exempel är Ds 1994:33 "Så fungerar miljöskatter". Denna studie visar att miljöskatternas styreffekt oftast varit god och att de administrativa kostnaderna varit låga.

De senaste förändringarna av energiskatten är till stora delar en konsekvens av den ramöverenskommelse om energi som beslutats av riksdagen. Ramöverenskommelsen anses av många som viktig eftersom den ger en långsiktig övergripande målsättning för energisystemens utveckling och möjliggör därigenom planering och anpassning. I överenskommelsen anges att de övergripande målen är att Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser.

» Ramöverenskommelsen för energi på Regeringskansliets webbplats. 

Senast uppdaterad: 2019-10-08 08:39