Nätföretags definition av lägenhetsabonnemang avgjorde huruvida den omfattade radhusägare
Senast uppdaterad: 2018-10-11 09:25
K bodde i radhus tillhörande en bostadsrättsförening och delade servisledning med tre grannar. De hade gemensam gatubelysning, elförsörjning av kvartersgård, bastu, grovtvättstuga etc. K gjorde därför gällande att han innefattades av definitionen för lägenhetsabonnemang och att han borde ha debiterats fast nätavgift för lägenhetsabonnemang i stället för villaabonnemang. K krävde bl.a. att nätföretaget skulle återbetala mellanskillnaden i erlagd nätavgift år 1995 till och med år 2004.
I det aktuella fallet var det ostridigt att det särskilda abonnemanget (här avses abonnemang för gemensamhetsanläggningar som tvättstuga, bastu etc) för fastigheten inte var anslutet till samma servisleding som lägenhetsabonnemanget. Från 1995 och framåt har nätföretaget använt tre olika definitioner av lägenhetsabonnemang.
Enligt ARN var den definition av lägenhetsabonnemang som nätföretaget införde i september 2003 så oklar att den kunde ges den tolkning som K förespråkat. ARN ansåg därför att återbetalning borde ske av vad som erlagts för mycket under perioden då definitionen varit oklar (september 2003-februari 2004).